Har suttit och funderat på det här med städning.
Jag har ju alltid sagt att det är supertråkigt att städa. Och ja, jag tycker så klart inte att det är så värst roligt nu heller haha. Men faktum är att det är ändå inte så pjåkigt som jag trott. Ju mer jag "lär" mig, ju fler personer jag lär känna och kanske det viktigaste ... ju mer jag får höra om bakgrund och hur folk har gått vidare och fått nya jobb och nya krafter, desto roligare tycker jag själv att det är.
Idag pratade jag med en dam inom städ i svenska kyrkan. Hon är en sådan där härligt sprudlande tjej som verkligen engagerar sig, trivs med tillvaron och enligt henne själv skulle hon inte kunna tänka sig att byta yrke. Det var inte den kaxiga attityden att man skulle se upp till städyrket i sig och att hon minsann var stolt. Nej, det var inget sådant alls. Man hörde istället direkt att hon verkligen trivs med tillvaron. Framförallt gillade jag hennes ödmjuka sätt. Hon verkligen lyssnade på vad lilla jag hade att säga och bemötte det på ett positivt sätt. Det var inget snack runt omkring och hon snackade inte heller om sig själv på ett negativt ... eller positivt ... sätt. Det var ett samtal som jag skulle kunna hålla hur länge som helst. Riktigt intressant person.
Det är sådana personer som gör det värt att gå till sitt arbete. Oavsett yrke, titel, timmar ... ja allt runt en anställning ... gör det hela så mycket lättare på alla plan, om man har sådana personer runt sig.
... så här har min arbetsdag sett ut. :) ...
Jag har ju alltid sagt att det är supertråkigt att städa. Och ja, jag tycker så klart inte att det är så värst roligt nu heller haha. Men faktum är att det är ändå inte så pjåkigt som jag trott. Ju mer jag "lär" mig, ju fler personer jag lär känna och kanske det viktigaste ... ju mer jag får höra om bakgrund och hur folk har gått vidare och fått nya jobb och nya krafter, desto roligare tycker jag själv att det är.
Idag pratade jag med en dam inom städ i svenska kyrkan. Hon är en sådan där härligt sprudlande tjej som verkligen engagerar sig, trivs med tillvaron och enligt henne själv skulle hon inte kunna tänka sig att byta yrke. Det var inte den kaxiga attityden att man skulle se upp till städyrket i sig och att hon minsann var stolt. Nej, det var inget sådant alls. Man hörde istället direkt att hon verkligen trivs med tillvaron. Framförallt gillade jag hennes ödmjuka sätt. Hon verkligen lyssnade på vad lilla jag hade att säga och bemötte det på ett positivt sätt. Det var inget snack runt omkring och hon snackade inte heller om sig själv på ett negativt ... eller positivt ... sätt. Det var ett samtal som jag skulle kunna hålla hur länge som helst. Riktigt intressant person.
Det är sådana personer som gör det värt att gå till sitt arbete. Oavsett yrke, titel, timmar ... ja allt runt en anställning ... gör det hela så mycket lättare på alla plan, om man har sådana personer runt sig.
... så här har min arbetsdag sett ut. :) ...