Tidig morgon, kaffet i handen och i huvudet maler "dagens tanke". Tankar om alla och envars ansvar i samhället.
Visst är det väl så ... alla har ett ansvar i samhället. Som god medborgare, att man skall vara snälla mot varandra, att man skall ha ett ödmjukt sätt gentemot arbetskollegor, chefer, sitt företag. Och faktum är att man har ett lika stort ansvar som arbetslös ... har jag upptäckt. Man kan inte alltid säga exakt vad man tycker och tänker ... det är alltid någon som reagerar.
I bloggen försöker jag vara så ödmjuk som möjligt. Men det finns ändå dagar så klart där jag har mina nergångar. För alla är vi ju på dåligt humör eller ledsen ibland. Det finns ju ingen som är positiv och glad 24 timmar om dygnet året om. Som arbetslös är man inte det och ibland kan man till och med bli lite bitter. Men ändå är jag inte annorlunda än alla de som arbetar. Även anställda, chefer, företagare har så klart sina negativa dagar, där man känner sig lite gnällig och har svårt att fokusera på det positiva. Men som arbetslös får du inte vara negativ någon dag ... och absolut inte säga det högt. Tänk om en eventuell arbetsgivare skulle råka höra det och få för sig att du är sådan även när du arbetar. Hemska tanke.
Men visst låter det väl konstigt. Kan det verkligen finnas någon som tänker i de banorna? Ja, enligt experterna så fungerar tydligen samhället på det sättet.
Fortfarande är det så att jag inte skäms för den jag är och vad jag tycker. Jag är öppen med mina tankar. Och när jag kommer på andra tankar är jag inte sämre än att jag erkänner att jag haft fel. Det speglar sig ofta i bloggen också där jag kanske skrivit ett inlägg i ren frustration, bara för att någon dag senare göra ett nytt inlägg där jag tycker något helt annat och erkänner brister i mitt eget tänk. Det är människans natur ... vi är ledsna ibland och glada ibland.
Visst är det väl så ... alla har ett ansvar i samhället. Som god medborgare, att man skall vara snälla mot varandra, att man skall ha ett ödmjukt sätt gentemot arbetskollegor, chefer, sitt företag. Och faktum är att man har ett lika stort ansvar som arbetslös ... har jag upptäckt. Man kan inte alltid säga exakt vad man tycker och tänker ... det är alltid någon som reagerar.
I bloggen försöker jag vara så ödmjuk som möjligt. Men det finns ändå dagar så klart där jag har mina nergångar. För alla är vi ju på dåligt humör eller ledsen ibland. Det finns ju ingen som är positiv och glad 24 timmar om dygnet året om. Som arbetslös är man inte det och ibland kan man till och med bli lite bitter. Men ändå är jag inte annorlunda än alla de som arbetar. Även anställda, chefer, företagare har så klart sina negativa dagar, där man känner sig lite gnällig och har svårt att fokusera på det positiva. Men som arbetslös får du inte vara negativ någon dag ... och absolut inte säga det högt. Tänk om en eventuell arbetsgivare skulle råka höra det och få för sig att du är sådan även när du arbetar. Hemska tanke.
Men visst låter det väl konstigt. Kan det verkligen finnas någon som tänker i de banorna? Ja, enligt experterna så fungerar tydligen samhället på det sättet.
Fortfarande är det så att jag inte skäms för den jag är och vad jag tycker. Jag är öppen med mina tankar. Och när jag kommer på andra tankar är jag inte sämre än att jag erkänner att jag haft fel. Det speglar sig ofta i bloggen också där jag kanske skrivit ett inlägg i ren frustration, bara för att någon dag senare göra ett nytt inlägg där jag tycker något helt annat och erkänner brister i mitt eget tänk. Det är människans natur ... vi är ledsna ibland och glada ibland.