Klar att ge mig av. Känner mig riktigt upprymd. Och jag erkänner villigt att den irritationen och besvikelsen jag kände i Måndags när jag gick hem från Radix är som bortblåst. Jag tycker fortfarande det är ett konstigt upplägg. Men om allt går bra så leder det ändå till någonting.
Igår när vi satt på ett av seminariumen kom plötsligt en rådgivare in i rummet och frågade öppet inför alla om det fanns någon i rummet med kompetens inom vården för ett sådant jobb hade plötsligt dykt upp några minuter tidigare och han höll pappret i sin hand. Han skickade iväg två personer som var kvalificerade. Hoppet kom tillbaka igen. Det kändes som om de verkligen försöker så fort det dyker upp något. Och det gör att man ändå går dit med stora förhoppningar ... i alla fall att något utöver det vanliga skall hända. :)
Nu är jag redo för dagen ... hörs sen.
Igår när vi satt på ett av seminariumen kom plötsligt en rådgivare in i rummet och frågade öppet inför alla om det fanns någon i rummet med kompetens inom vården för ett sådant jobb hade plötsligt dykt upp några minuter tidigare och han höll pappret i sin hand. Han skickade iväg två personer som var kvalificerade. Hoppet kom tillbaka igen. Det kändes som om de verkligen försöker så fort det dyker upp något. Och det gör att man ändå går dit med stora förhoppningar ... i alla fall att något utöver det vanliga skall hända. :)
Nu är jag redo för dagen ... hörs sen.