Sitter här mellan mina ärenden på datorn och tankarna flyger iväg till helt andra saker.
Kom att tänka på dagens arbete, mitt förra arbete och hur lika folk egentligen är.
Jag kommer ihåg hur jobbigt folk tyckte det var att göra beställningar på vår hemsida på min förra arbetsplats. Både kunder, och även en del från vår egen personal, tyckte informationen var missvisande, att det inte stod rätt saker osv. Och när sen en beställning var felgjord var det alltid vi som skickat fel varor. Enligt kunderna hade de inte gjort något fel. Själv tyckte jag inte alls att det var några svårigheter, men då fick jag bara höra att jag var yrkesskadad. hahaha
Nu sitter jag på ett helt annat företag, med helt andra kunder och ett helt annat datasystem och hemsida. Men vet ni vad? Det är precis SAMMA problem. Det är fortfarande företaget som gjort fel och kunderna har gjort precis som det stod eller så är informationen missvisande.
Jag kan för mitt liv inte förstå att man inte själv inser att man inte kan hoppa från start till mål utan att kontrollera informationen däremellan. Jag menar, hade det varit åldersgruppen ovanför min egen, eller kanske till och med en del i min åldersgrupp, hade jag inte sagt så mycket. Men åldersgruppen som beställer det mesta idag är ju uppvuxna med datorer, och har troligtvis också nätshoppat en hel del i sina dagar. Hur den gruppen kan missa knappar där det står "nästa steg" förstår inte jag. Och det kan i alla fall inte vara för att jag är yrkesskadad.
Men faktum är att jag har haft himla roligt åt detta under dagens lopp. För som jag skrev innan så fick jag riktiga flashbacks. Och eftersom jag varit med om det här tidigare, känns det välbekant. På något konstigt sätt kändes det tryggt. Finns det någon logik i det? :) :)
Det fick bli kvällens små tankar. Nu tänker jag gå ut på balkongen och frysa ett tag innan jag tar disken. :) Det känns inte mer än rätt. Idag var faktiskt maten mer eller mindre klar när jag kom hem från jobb. Sååå skönt att komma hem och känna doften av mat.
Jag hade ju planerat lite mer jobb framför datorn. Men jag känner riktigt hur orken börjar försvinna. Så jag vet inte, kanske jag hoppar ikväll
Här får ni alla fall dagens måltid.
Kom att tänka på dagens arbete, mitt förra arbete och hur lika folk egentligen är.
Jag kommer ihåg hur jobbigt folk tyckte det var att göra beställningar på vår hemsida på min förra arbetsplats. Både kunder, och även en del från vår egen personal, tyckte informationen var missvisande, att det inte stod rätt saker osv. Och när sen en beställning var felgjord var det alltid vi som skickat fel varor. Enligt kunderna hade de inte gjort något fel. Själv tyckte jag inte alls att det var några svårigheter, men då fick jag bara höra att jag var yrkesskadad. hahaha
Nu sitter jag på ett helt annat företag, med helt andra kunder och ett helt annat datasystem och hemsida. Men vet ni vad? Det är precis SAMMA problem. Det är fortfarande företaget som gjort fel och kunderna har gjort precis som det stod eller så är informationen missvisande.
Jag kan för mitt liv inte förstå att man inte själv inser att man inte kan hoppa från start till mål utan att kontrollera informationen däremellan. Jag menar, hade det varit åldersgruppen ovanför min egen, eller kanske till och med en del i min åldersgrupp, hade jag inte sagt så mycket. Men åldersgruppen som beställer det mesta idag är ju uppvuxna med datorer, och har troligtvis också nätshoppat en hel del i sina dagar. Hur den gruppen kan missa knappar där det står "nästa steg" förstår inte jag. Och det kan i alla fall inte vara för att jag är yrkesskadad.
Men faktum är att jag har haft himla roligt åt detta under dagens lopp. För som jag skrev innan så fick jag riktiga flashbacks. Och eftersom jag varit med om det här tidigare, känns det välbekant. På något konstigt sätt kändes det tryggt. Finns det någon logik i det? :) :)
Det fick bli kvällens små tankar. Nu tänker jag gå ut på balkongen och frysa ett tag innan jag tar disken. :) Det känns inte mer än rätt. Idag var faktiskt maten mer eller mindre klar när jag kom hem från jobb. Sååå skönt att komma hem och känna doften av mat.
Jag hade ju planerat lite mer jobb framför datorn. Men jag känner riktigt hur orken börjar försvinna. Så jag vet inte, kanske jag hoppar ikväll
Här får ni alla fall dagens måltid.
