Har kört dotra min till tandläkaren. Usch, inte mysigt alls att sitta där. Tur det inte är jag, men tycker så klart ändå lite synd om henne.Så nu sitter jag i bilen och filuserar och fundiserar medan jag väntar på henne.Det är mycket som går genom hjärnkontoret. Tre dagar kvar att jobba nu. Vad kommer att hända sen? Hur lägger jag upp mina vardagar? Kommer jag att lyckas hålla mina gamla rutiner med jobbsök mm. som jag hade innan jag började på PJ? Ja, en massa frågor surrar i mitt huvud just nu. Det är så viktigt att jag inte tappar bort mig själv och allt viktigt nu när jag blir arbetslös på heltid igen. Jag kommer fortfarande ihåg hur jag försvann lite från omvärlden när jag blev arbetslös förra gången. Som sagt, det får inte hända igen.Nu lutar jag mig tillbaka och inväntar Beatrice innan vi ger oss iväg och inhandlar dagens middag. Tack för samtalet, alltid härligt med extra öron/ögon. :) :)
