Jag tänkte köra ytterligare ett minne när Dennis var liten ... oj vad många minnen det finns. :) :)
Vid det här tillfället var Dennis 3 år. Han var ett väldigt observant barn. Han pratade inte speciellt mycket, men han lyssnade och tog till sig ALLT som folk sa runt omkring. Så ibland blev det små missförstånd om han inte riktigt hade klart för sig vad andra egentligen menade.
Den här speciella dagen var vi hemma hos pappa. Dennis var alltid full av energi när vi var där uppe. Rusade omkring, lekte och hade sig. Det slog aldrig fel. Tror det var för att pappa alltid var lugnet själv, han höjde aldrig rösten, var aldrig rädd att något skulle gå ner i golvet. Det var nästan tvärtom jag som var lite rädd att han skulle ha sönder saker i sin vilda framfart. hahaha
I alla fall, pappa satt och tittade på TV när vi kom. Det var ett naturprogram där det visades en massa apor och andra djur i en viss del av Afrika. Dennis rusade som vanligt runt i rummet. Och pappa försökte då få hans uppmärksamhet och sa "titta Dennis, det är apor på TV". Dennis vände sig tvärt om och stirrade på TV-rutan. Men i detsamma ändrades bilden så när Dennis såg TV'n fanns inga apor längre, utan istället djurskötare, som var en mörkhyad man... så klart, programmet var ju inspelat i Afrika.
Pappa tänkte inte mer på det. Programmet fortsatte och efter ett tag stängdes TV'n av och vi gick ut och satte oss i köket. Dennis glömde incidenten med TV'n lika snabbt som han såg den. :)
Några dagar senare var vi ute och promenerade. Det var mitt på dagen, massor med folk var ute och gick. Dennis brukade aldrig reagera på folk, det var ju en del av omgivningen. Men den här dagen stannade han plötsligt mitt på trottoaren där det kom två mörkhyade män gående mot oss. Dennis tittade med STORA ögon på dessa män innan han tog upp sitt lilla finger och pekade rakt på männen och med HÖG röst hojtar han till mig "titta mamma, apor".
Ville jag sjunka genom jorden? Det var såååå pinsamt. hahaha
Ja, idag skrattar jag åt hela grejen. Men vid det ögonblicket ville jag bara försvinna. Tog tag i Dennis arm och rusade därifrån med svansen mellan benen. De stackars männen måtte ju ha trott att jag uppfostrade min son till rasist ... vilket så klart inte stämde. Jag stannade inte förrän ett par kvarter därifrån. Dennis kämpade för att komma loss från mitt grepp, han tyckte inte om att bli fasthållen när vi var ute. Nej, han var en liten gosse som gärna gick när han kände för det, rusade och stannade på sina egna villkor. Så just då tyckte han säkert att hans mamma var pest och pina. haha
Som sagt, Dennis var väldigt observant. Efter den dagen såg jag hela tiden till att förklara både två och tre gånger när jag berättade något. :) :)
... Dennis och morfar hade ett speciellt band ...
Vid det här tillfället var Dennis 3 år. Han var ett väldigt observant barn. Han pratade inte speciellt mycket, men han lyssnade och tog till sig ALLT som folk sa runt omkring. Så ibland blev det små missförstånd om han inte riktigt hade klart för sig vad andra egentligen menade.
Den här speciella dagen var vi hemma hos pappa. Dennis var alltid full av energi när vi var där uppe. Rusade omkring, lekte och hade sig. Det slog aldrig fel. Tror det var för att pappa alltid var lugnet själv, han höjde aldrig rösten, var aldrig rädd att något skulle gå ner i golvet. Det var nästan tvärtom jag som var lite rädd att han skulle ha sönder saker i sin vilda framfart. hahaha
I alla fall, pappa satt och tittade på TV när vi kom. Det var ett naturprogram där det visades en massa apor och andra djur i en viss del av Afrika. Dennis rusade som vanligt runt i rummet. Och pappa försökte då få hans uppmärksamhet och sa "titta Dennis, det är apor på TV". Dennis vände sig tvärt om och stirrade på TV-rutan. Men i detsamma ändrades bilden så när Dennis såg TV'n fanns inga apor längre, utan istället djurskötare, som var en mörkhyad man... så klart, programmet var ju inspelat i Afrika.
Pappa tänkte inte mer på det. Programmet fortsatte och efter ett tag stängdes TV'n av och vi gick ut och satte oss i köket. Dennis glömde incidenten med TV'n lika snabbt som han såg den. :)
Några dagar senare var vi ute och promenerade. Det var mitt på dagen, massor med folk var ute och gick. Dennis brukade aldrig reagera på folk, det var ju en del av omgivningen. Men den här dagen stannade han plötsligt mitt på trottoaren där det kom två mörkhyade män gående mot oss. Dennis tittade med STORA ögon på dessa män innan han tog upp sitt lilla finger och pekade rakt på männen och med HÖG röst hojtar han till mig "titta mamma, apor".
Ville jag sjunka genom jorden? Det var såååå pinsamt. hahaha
Ja, idag skrattar jag åt hela grejen. Men vid det ögonblicket ville jag bara försvinna. Tog tag i Dennis arm och rusade därifrån med svansen mellan benen. De stackars männen måtte ju ha trott att jag uppfostrade min son till rasist ... vilket så klart inte stämde. Jag stannade inte förrän ett par kvarter därifrån. Dennis kämpade för att komma loss från mitt grepp, han tyckte inte om att bli fasthållen när vi var ute. Nej, han var en liten gosse som gärna gick när han kände för det, rusade och stannade på sina egna villkor. Så just då tyckte han säkert att hans mamma var pest och pina. haha
Som sagt, Dennis var väldigt observant. Efter den dagen såg jag hela tiden till att förklara både två och tre gånger när jag berättade något. :) :)
... Dennis och morfar hade ett speciellt band ...
He he he gud va det är likt teddy