När jag var på väg hem från mobilia tidigare idag, stannade jag till och vandrade igenom kvarteret där jag växte upp.
Snacka om nostalgitripp, lite sentimental blev jag allt.
Jag bodde där från 10-årsåldern och en bra bit upp i vuxenåldern. Så en hel del minnen dök upp när jag gick genom gården där vi bott, både roliga och dåliga minnen.
Så mycket som förändrats. Detta var ju en luftig, ljus och stor gård, som numera döljs av ett dagis.
Halva gården var igenbommad av ett staket som ledde in till dagiset. Gångarna hade blivit trånga och gården var inte alls lika fin som jag mindes den. Förresten, gård kan man inte kalla den. En gård som var full av sandlåda, gungor, rutchbana och mycket mer, nu fanns endast en rutchbana. Tråkigt att se faktiskt.
Snacka om nostalgitripp, lite sentimental blev jag allt.
Jag bodde där från 10-årsåldern och en bra bit upp i vuxenåldern. Så en hel del minnen dök upp när jag gick genom gården där vi bott, både roliga och dåliga minnen.
Så mycket som förändrats. Detta var ju en luftig, ljus och stor gård, som numera döljs av ett dagis.
Halva gården var igenbommad av ett staket som ledde in till dagiset. Gångarna hade blivit trånga och gården var inte alls lika fin som jag mindes den. Förresten, gård kan man inte kalla den. En gård som var full av sandlåda, gungor, rutchbana och mycket mer, nu fanns endast en rutchbana. Tråkigt att se faktiskt.
Fick min första lägenhet i den här trappan, huset mittemot mina föräldrar.
Mitt föräldrahem, andra våningen till vänster om trappuppgången.
Vår mysiga gård är borta..