carinag.blogg.se

ISTÄLLET FÖR ARBETSLÖS VECKA 30!!

Nu skulle jag egentligen berätta lite om hur veckan har varit som arbetslös.
Men som ni säkert redan vet har den här veckan varit otroligt tuff, och jag har inte alls haft fokus på jobbsök.
Jag har istället försökt att bearbeta veckan på allra bästa sätt genom att spendera tid med barn och barnbarn.
Och visst har det fungerat i stora drag. När jag är med barnen tänker jag inte på att dörrklockan skall ringa, eller att jag själv behöver ringa för att meddela eller fråga något. De tankarna kommer inte förrän jag är ensam. Det är det jag måste försöka bearbeta. Jag vet att det tar tid, men tycker att just tiden står stilla nu. Alla andra går vidare, men på något sätt står jag och barnen kvar som vi gjorde för ett par månader sedan.

Efter begravningen i Tisdags har jag funderat på det här med att släppa taget och gå vidare i en vardag som är helt ny. Jag är ju inte unik på något sätt, detta händer dagligen i många andra familjer. Min fråga är egentligen väldigt enkel, hur går alla andra vidare? Vad gör deras vardag lättare och hur bearbetar de sin sorg?

När vi nu får besked av olika slag, sådant som rör Affe, får jag ont i magen och mår illa. Jag vet att det är fullt normalt att få vissa besked, det måste ju göras. Och att barnen informerar mig tar jag som den naturligaste saken i världen. Men ändå kan jag inte låta bli att må lite dåligt varje gång något sker. Nu finns det inte så många saker kvar att få reda på. Och kanske, bara kanske, kan vi sen gå vidare.

Min önskan är att barnen skall leva sina liv på sina sätt och vara lyckliga, bara tanken på det gör så klart mig lycklig. Trots att vi naturligtvis inte umgås varje dag är vi en stark familj, med starka familjeband. Jag vet att vi tillsammans klarar det mesta, även det här.
Och ännu viktigare i detta sammanhang, jag vet att Affe skulle vara oerhört stolt över oss alla.

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: